Skip to main content

Källor för den goda berättelsen

För att skapa en god berättelse som kan stärka den lokala måltiden och andra turistupplevelser, måste man dokumentera den bygd det handlar om. Man måste ta fram kunskaper som kan användas för att utveckla en god berättelse, som främst kan användas för att ge turism och lokala livsmedel identitet och kraft. För att lyckas behöver man göra en historisk men också en samtidshistorisk undersökning av den by, socken, kommun, turistdestination eller vilket område det nu handlar om.

En använd metod är att "gräva där du står". Begreppet "Gräv där du står" är en synonym för att man skall utgå från sin egen och omgivningens kunskap och kompetens. Det gäller att hitta spännande källor och skriva den historia som annars kanske inte blir skriven. Gräv där du står betonar också den stora betydelse relationer i en bygd har, relationer mellan människor, arbete, samhälle, kultur etc. Det är också viktigt att inte bara dokumentera, utan även göra informationen användbar.

Ni som arbetar med måltider och turism har ofta stora erfarenheter och kan lyfta fram er egen kunskap. Men det är också viktigt att gräva i olika arkiv för att utveckla den goda lokala berättelsen. En viktig metod är att intervjua folk i bygderna, allt från aktiva i hembygdsföreningen till lokala producenter, och spela in eller teckna ned deras lokala berättelser, recept, måltidsminnen etc. Det är viktigt att arbeta med sin egen kunskap, men även den som äldre släktingar, grannar etc. har. Eftersom måltiden står i centrum är också gamla kokböcker och recept av särskilt intresse.

Arbetet med att utveckla en god lokal berättelse kan delas in i tre steg. Det första steget är att dokumentera, söka reda på, leta efter den information som är användbar. Det andra steget är att ta vara på eller bevara föremål, arbetsredskap, byggnader, verksamheter, miljöer etc. Det tredje steget är att levandegöra kulturarvet; så att det kan användas för turistmåltider och andra turistupplevelser.

Som turistentreprenör kan man samarbeta med många aktörer. Det finns lokala och regionala museer som kan vara till stor nytta. Men man kan involvera många andra i det nätverk, som är så viktigt för att man ska kunna arbeta effektivt. En naturlig part är Hembygdsrörelsen, som har över 450 000 medlemmar. Man ska inte heller glömma alla släktforskare. Sveriges släktforskarförbund har hela 150 föreningar med 55 000 medlemmar.

För att få ett levande kulturarv är det givetvis viktigt att även engagera de unga. På så sätt får man också den uppväxande generationen intresserad av kulturarvet. En metod som använts på många håll är att samarbeta med skolorna, och låta eleverna göra projektarbeten där de redovisar sina åsikter om vad som är kulturarv. En annan möjlighet är att använda sig av ungdomarnas stora intresse för rollspel av olika slag. Rörelsen med rollspel växer oerhört. Ofta handlar det om sagor, drakar och demoner, men många lägger också ned stor möda på att få med den "verkliga" lokala historian i spelen. Det är lätt att hitta information om denna rörelse på Internet (ex. http://www.rollspel.nu).

En viktig del i arbetet med kulturarvet handlar om att bevara miljöer, föremål, arbetsredskap, byggnader etc. För den som arbetar med måltidsturism är den delen inte så viktig. Ett undantag är dock samlande av material som kan stärka den lokala måltidens estetiska gestaltning. Där är det en central uppgift att ta fram utensilier och föremål som kan ge ett bidrag till måltidens utformande.

En avslutande och mycket viktig uppgift är att levandegöra det man har dokumenterat. Den dokumentationsform man använder sig av är givetvis ett av bidragen till att levandegöra kulturarvet. Huvudsyftet med denna kurs är att ge er redskap för att utveckla kulturarvet så att det blir en resurs för måltidsturism och lokala livsmedel. Då är det en viktig uppgift att ge förslag till hur man kan gestalta kulturarvet på ett konkret och praktiskt sätt. Inte minst handlar det om att utveckla turistmåltider där kulturarvet är ett tema.